Stora tåghelgen i Jädraås
I helgen, 17-18 juli, är det dags för årets stora tåghelg i Jädraås.
– Vi fyller tidtabellen me
... (2010-07-15 - 09:15:22)» Läs mer
Ökat stöd till lokal utveckling
Regeringen ökar sitt årliga stöd till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva till 15 miljoner. Pen
... (2010-07-08 - 15:56:53)» Läs mer
Triss i Mobydalen
Lördagen den 10 juli öppnar sommarens konstutställning i Mobydalen i Mo i norra Ockelbo. Utställning
... (2010-07-08 - 15:26:42)» Läs mer
Sveabörsen på Internet!
Untitled Document
NYHETER
LEDARE
DET PRATAS OM...
REPORTAGE
MAT
TRAV
KRÖNIKA
KONTAKT
OM GT
PRENUMERANT
START
Mikael Berglund fick ta emot Föreningen Kråknäsjärnets stipendium för 2009 om 10 000 kronor.
Kartan ritas om efter Mikaels forskning (2010-02-21)
TORSÅKER. Mikael Berglund har utsetts till 2009 års stipendiat i Föreningen Kråknäsjärnet. Han är fil. dr och lektor vid Mittuniversitetet i Sundsvall och i samband med stipendieutdelningen i Torsåker berättade han om Gästriklands naturhistoriska utveckling efter den senaste istiden.
Ett 20-tal åhörare hade slutit upp och fick höra ett intressant föredrag samt se Mikael ta emot stipendiechecken om 10 000 kronor ur Detlef Klamkes från Kråknäsföreningen hand.
Mikael Berglund har sedan 1996 forskat om landhöjningen, främst den gästrikländska. År 2000 erhöll han forskningsmedel från Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU, i Uppsala för att jobba vidare med en gammal så kallad strandförskjutningskurva för Gästrikland. Den behövde uppdateras och under år 2000 gjorde han mycket fältarbete i landskapet och publicerade 2005 ett vetenskapligt arbete i frågan.
Detta vetenskapliga arbete uppmärksammades även av arkeologer, som är beroende av nya forskningsrön av landhöjningen för att ta till hjälp vid datering av nya fyndplatser.
I mars 2009 var Mikael Berglund ute på några av sjöisarna i Torsåker och Ovansjö för fältarbete. Det gick till så att många hål borrades genom isen, sjön djuplodades för att hitta dess lägsta djup och där togs en propp upp av bottensedimenten. De sjöar som valdes ut var Ballsen och Skessen i Torsåker och Koppartjärnen i Gästrike-Hammarby. Sedan tidigare var sjön Axen analyserad. Prov ur sjöarnas bottensediment plockas upp och tittas igenom i jakt på 400–1 000 pollenkorn per kubikcentimeter sediment och växtdelar som kan C 14-dateras. Resultaten blir en ny strandförskjutningskurva och pollenanalyserna kan visa traktens vegetationsutveckling.
Syftet med projektet var att klargöra strandens läge under tiden efter isavsmältningen.
Det är cirka 11 000 år sedan isen försvann från Gästrikland, och direkt efter detta börjar de första växterna etableras. Troligen invandrar de första växterna från sydväst genom en landbrygga mellan Vänern och Vättern. Den skog som först bildas är en björk- och tallskog med al. Även hassel etableras tidigt och följde med isens avsmältningsfas och hasseln kunde bilda hela skogar. En annan tidig växt är havtorn som trivs där inget annat växer, men den klarar ingen konkurrens av andra växter. Åren 7 500–5 000 före nutid inträffade en värmeperiod där det är ett stort antal ädellövträd som finns, såsom lind, alm, hassel, ek och ask. Det som även kan utläsas i pollendiagrammen är det så kallade almfallet, som inträffar åren 5 600–5 500 före nutid och berör hela norra Europa samtidigt.
Här spekuleras om det är trädsjukdomar, att människornas odlingar satt stopp för trädtillväxten eller ett en klimatförändring gjort att almen försvunnit. Mikael Berglund har påbörjat ett viktigt naturhistoriskt arbete i delar av Gästrikland, och förhoppningen är att även andra delar av landskapet kan komma att ingå i hans studier framöver.
