Stora tåghelgen i Jädraås
I helgen, 17-18 juli, är det dags för årets stora tåghelg i Jädraås.
– Vi fyller tidtabellen me
... (2010-07-15 - 09:15:22)» Läs mer
Ökat stöd till lokal utveckling
Regeringen ökar sitt årliga stöd till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva till 15 miljoner. Pen
... (2010-07-08 - 15:56:53)» Läs mer
Triss i Mobydalen
Lördagen den 10 juli öppnar sommarens konstutställning i Mobydalen i Mo i norra Ockelbo. Utställning
... (2010-07-08 - 15:26:42)» Läs mer
Sveabörsen på Internet!
Untitled Document
NYHETER
LEDARE
DET PRATAS OM...
REPORTAGE
MAT
TRAV
KRÖNIKA
KONTAKT
OM GT
PRENUMERANT
START
Per-Olof Ericson och Örjan Josefsson hjälps åt att kratta en del av Storåkersbacken på Iggön.
Foto:
Agnetha Brolin
Storåkersbacken görs fager för rara växter (2010-05-17)
IGGÖN. En bra bit in på 1970-talet brukades Storåkersbacken enligt traditionella metoder. Det lade grunden för att många rara växter fortfarande finns kvar på ängen. Nu för tiden får växterna hjälp av Naturskyddsföreningen i Gävle som varje år fagar ängen på våren och slåttar på hösten.
– Vi började sköta ängen 1993, berättar Per-Olof Ericson som är ordförande för Naturskyddsföreningen i Gävleborg. Vi har räknat till 43 olika blomväxter per kvadratmeter och många av dem är slåtterväxter som inte finns på så många ställen längre.
– Storåkern är en av de mest värdefulla ängarna i hela länet, fortsätter han och räfsar med rejäla tag längs ena kanten på ängen.
Här finns redan gott om liljekonvalj och gullviveblad och när löven och det gamla gräset krattas bort blir fler små växter synliga. För några av de ovanliga växterna är det fortfarande lite tidigt och det är framför allt för dem som Naturskyddsföreningen i Gävle har tagit på sig att hjälpa ägaren Martin Nyman att sköta ängen.
– Tack vare att de krattar och slåttar så är många av växterna kvar, säger 91-årige Martin.
Här finns bland annat fältgentianan, en liten tvåårig ört med rosa små blommor. Den fanns i rikliga mängder medan man fortfarande slåttade ängarna för hand och naturbetesmarkerna var mer utbredda, men har försvunnit allt mer. Fältgentiana förekommer fortfarande sporadiskt över Syd- och Mellansverige och är numer fridlyst.
– Den är den kanske mest värdefulla växten vi har här på Storåkersbacken, men här finns även darrgräs, bergmynta och nässelsnärja. Dessutom blommar ängen med en stor mängd ängsblommor under sommaren. Sånt ser man sällan i dag, säger Per-Olof Ericson.
Den rika floran på ängen gör att många fjärilar och insekter söker sig hit. Det i sin tur ger ett rikt fågelliv. Intresset för att hjälpa till att sköta ängen har svalnat avsevärt de senaste åren. Den här majdagen är det enbart Per-Olof och Örjan Josefsson, som är ordförande för Naturskyddsföreningen i Gävle, som är på plats med sina krattor.
– Den äldre generationen har varit med om slåtter och vet vad det innebär. Så länge de var aktiva var vi fler som hjälptes åt. Nu tittar vi på om vi i framtiden kan lösa det här på något annat sätt. Förhoppningen är att samarbeta med naturbruksprogrammet på Polhem. De gör ett jättefint jobb med att faga och sköta en del ängsmark i stan.
Efter sommaren är det dags för nästa träff på Storåkersbacken. Då är det dags för slåtter och även det gör man på traditionellt vis med liar och krattor.
I år ska ängen slåttas lördagen den 14 augusti.
